En kateter är en ihålig, böjlig slang som dränerar urin från urinblåsan. För att katetern inte ska glida ut är kateterns spets försedd med en liten ballong som fylls med sterilt vatten när katetern har förts in. När urinblåsan fylls rinner urinen genom katetern. Du behöver inte kissa när du har kateter.
Samma kateter bör aldrig sitta kvar i mer än tre månader på grund av materialets begränsning och den förhöjda infektionsrisken. Om man behöver ha kateter i längre tid än tre månader eller om det behövs, är det distriktssjuksköterskan som byter kateter.
Du behöver två typer av påsar: en benpåse och en sängpåse. Benpåsen bärs dagtid under kläderna. Nattetid ansluter man en sängpåse (som är mycket större) till benpåsen eller direkt till katetern och där samlas all urin som utsöndras under natten. Katetern och uppsamlingspåsen utgör tillsammans ett slutet dränagesystem. Genom att systemet är slutet minskar infektionsrisken. Det är viktigt att inte bryta det slutna systemet oftare än nödvändigt och du ska därför bara lossa uppsamlingspåsen från katetern när du byter påse.
Vissa patienter kan använda kateterventil. Distriktssköterskan kan lämna mer information om kateterventiler, som är ett alternativ till olika uppsamlingspåsar.
Vanligen fäster man benpåsen runt låret eller vaden med hjälp av elastiska band. Man kan också bära påsen i specialutformat byxben, som man kan få genom distriktssköterskan, eller i ett hölster som hålls uppe av ett midjebälte. Du väljer den metod som är bekvämast för dig.
Benpåsen finns i tre olika storlekar: 350 ml, 500 ml och 750 ml. Det finns också fyra olika slanglängder: direktanslutning (utan slang), 10 cm, 30 cm och 38 cm. Distriktssköterskan hjälper dig att välja den typ som passar dig bäst.
När benpåsen fylls, blir den allt tyngre och du kommer då att känna att fästremmarna stramas åt. Det är bäst att inte låta påsen bli alltför full.
Töm benpåsen genom att öppna kranen i påsens botten och låt innehållet rinna ut, helst i en toalett. Om du tycker att det är svårt att tömma påsen i toaletten kan du använda en skål, som du sedan tömmer i toaletten.
Glöm inte att stänga kranen när du har tömt påsen. Tvätta alltid händerna efteråt.
När du går till sängs kopplar du benpåsen till en sängpåse. Sängpåsen rymmer mer urin så att du inte behöver gå upp mitt i natten för att tömma den. Lossa fästremmarna när du går till sängs. Sängpåsen bör inte ligga på golvet.
Kom ihåg att urin inte kan rinna uppåt och att påsen därför alltid måste vara placerad nedanför blåsans nivå. Katetern eller slangen till påsen får inte böjas eller klämmas så att urinen inte kan rinna ned i påsen.
Benpåsen ska normalt bytas en gång per vecka. Om den blir skadad, svår att tömma eller obekväm att bära, kan du byta den tidigare. Sängpåsen med en tappningskran kan återanvändas i upp till en vecka. Skölj den med vatten efter varje tömning och låt den torka. Använd gärna en liten tratt när du fyller på sköljvatten. Om sängpåsen inte har någon kran, måste du byta varje kväll.
Töm uppsamlingspåsen och slå in den i en tidning eller lägg den i en plastpåse innan du lägger den i soporna. Bränn inte påsen på öppen eld.
Det är viktigt att reservkatetrar och uppsamlingspåsar förvaras i originalförpackningen på en torr plats med normal rumstemperatur. Undvik att förvara katetrar i direkt solljus.
Följ dessa enkla råd angående personlig hygien:
Tvätta penis/underlivet runt det ställe där katetern går in i urinröret med mild tvål och varmt vatten varje dag.Torka huden noggrant. Klapptorka gärna för att minska risken för irritation runt utsatta ställen. Använd aldrig talk eller krämer.Tvätta händerna före och efter varje byte eller anslutning av påse och efter varje tarmtömning.
Det är viktigt att män tvättar noggrant under förhuden och att både män och kvinnor tvättar runt anus så att bakterier i kateterns omgivning avlägsnas.
För att katetern ska spolas igenom ordentligt måste du dricka minst 1,5-2 liter vätska om dagen, t.ex. vatten eller juice. Kaffe och te verkar urindrivande och är utmärkta komplement.
Vanlig mat duger utmärkt, men försök att äta mycket färsk frukt, grönsaker och fiberrik kost så att du inte blir förstoppad. Om tarmen blir full kan den klämma ihop katetern och försvåra urinflödet. Prata med din läkare eller distriktssköterskan om du har sådana problem.
Rådgör med din läkare.
När man börjar använda kateter upplever man ofta följande besvär:
Om det inte rinner urin genom katetern kan du vidta följande åtgärder:
Kontakta vårdcentralen dagtid eller ring sjukhusets akutmottagning nattetid:
