Den här informationen vänder sig till dig som ska bli förälder eller som nyligen fött barn. Den kan även läsas av blivande/nyblivna mor- och farföräldrar och andra i de nyblivna föräldrarnas omgivning, som upplysning om vilken kunskap och vilket stöd vi ger nyblivna föräldrar i dag. Informationen tar upp det mesta som föräldrar frågar om, och funderar över, under den första tiden i barnets liv. Den innehåller också information som vi barnmorskor vet kan vara en hjälp i början av föräldraskapet.
Den första tiden hemma efter förlossningen innebär en omställning för hela familjen. Ni har blivit föräldrar, kanske för första gången men också när det redan finns barn i familjen kan mycket vara nytt och annorlunda. Det tar tid för kvinnans kropp att bli återställd. Hormonerna och ämnesomsättningen normaliseras, livmodern drar ihop sig och amningen etableras. De första 6-8 veckorna efter förlossningen brukar kallas för barnsängstiden. Under den perioden är det viktigt att mamman kan ta det lugnt, vila mycket och undvika stress. Det är nu ni föräldrar lär känna och lär er följa ert nyfödda barns rytm. Har ni möjlighet be gärna personer i omgivningen om hjälp med vardagliga sysslor och praktiska göromål för att få tid för den nya familjemedlemmen. På 1177 Vårdguiden kan du se flera filmer om hur det kan vara och kännas när man blivit förälder.
Försök förstå och upptäck hur just ert barn beter sig och reagerar. Barnet är en egen individ med sina speciella behov, en liten människa som redan kan mycket och som har en egen personlighet redan från början. De första dygnen efter födelsen innebär stor omställning även för barnet.
Många föräldrar blir förvånade över det nyfödda barnets oerhört stora behov av närhet. Barnet tycker om att bli buret, när du sjunger eller pratar. Närhet, gärna hud mot hud främjar barnets utveckling och ger trygghet. Hud mot hud första timmarna efter förlossningen främjar anknytningen, gör att barnet skriker mindre, håller blodsockret och kroppstemperaturen bättre. Kvinnans amningshormoner stimuleras av hudkontakten. Barnet ska ligga i ”grodposition”, tänk på att ansiktet inte ska vara övertäckt så att barnet har fria luftvägar. Viktigt att ni som föräldrar är uppmärksamma och har fokus på barnet när det ligger hud mot hud och då undviker att prata i mobiltelefon eller titta på dator. Bärsele/bärsjal underlättar för dig/er att kunna ha barnet nära.
Barnets sinnesfunktioner är väl utvecklade, barnet har god hörsel, syn, lukt och smaksinne. Ögonkontakt ger stora möjligheter till samspel. Barnet ser bäst på ett avstånd av cirka 20 cm. Barnet känner igen sina föräldrar, deras röster och dofter.
Det nyfödda barnets dygnsrytm med sömn och vakenhetsperioder stämmer oftast inte med vad vi själva är vana vid. Många mammor kan känna igen rytmen från när barnet låg i livmodern. Variationerna är dock stora. Unna er att vila/sova när barnet sover, för att samla kraft och energi.
Barnet ska ligga på rygg när det sover, inte på mage. Tänk på att barnets huvud behöver växla läge, för att förebygga sned huvudform eller platt bakhuvud. Se till att barnet är lagom varmt och kan röra sig.
De första dagarna brukar navelstumpen vara torr och fin. Om naveln är fuktig eller kladdig tvätta en gång om dagen med vatten och torka ordentligt torrt med en bomullspinne efteråt. Håll området luftigt. Navelstumpen brukar falla någon gång under tredje - tionde dygnet. Det kan vid det tillfället blöda lite grann vilket är helt normalt. Barnet har ingen känsel i navelstumpen.
Man bör inte klippa barnets naglar den första tiden. Barnets hud och nagel sitter tätt ihop och det är svårt att undvika skada med risk för infektion i fingertoppen.
Se efter att barnet kissar inom de två första dygnen. Salter från urinen kan visa sig som en orangefärgad fläck i blöjan, något som är helt ofarligt. Flickor kan ha en vit flytning, ibland med inslag av blod, från slidan. Den försvinner efter 2-3 veckor. Tarmfunktionen bör komma igång under det första eller andra dygnet, om barnet inte redan bajsat i fostervattnet. Den första avföringen kallas barnbeck eller mekonium, och har funnits i barnets tarm under fostertiden. Ett gallfärgämne gör att barnbecket är svart eller grönskiftande. Barnbeck kan fortsätta att komma under ett par dagar. Tecken på att barnet får i sig bröstmjölk är att bajset blir tunnare och mer grynigt, efter att ha varit tjockt och segt och ändras till gul färg efter cirka 4-5 dagar. Bröstmjölken är milt laxerande, därför blir barn som ammas aldrig förstoppade. När barnet uppnått sin födelsevikt och om barnet ammas, kan barnet bajsa alltifrån flera gånger om dagen till en gång per vecka, variationen är stor. Den gula färgen och syrliga lukten beror på bifidus – bakterier som finns bröstmjölken.
Om barnet har hudfett i ljumskar, armveck och på halsveck är det bra att stryka ut det på huden. Fettet härsknar om det får ligga kvar i tjocka lager, och det uppstår lätt irritation i huden. Smörj gärna bröstmjölk på huden om sprickor och sår uppstår. Det gäller också om det uppstår rodnader i barnets stjärt. Bröstmjölken är ren, fet, bakteriedödande och har en läkande effekt.
En lätt gulfärgning av hud och ögonvitorna ses som helt normalt hos många barn några dagar efter födelsen. Det kallas för nyföddhetsgulsot och beror på ett färgämne som finns i de röda blodkropparna. För att minska nyföddhetsgulsot, låt barnet ligga i dagsljus, men inte i direkt solljus. Amma barnet ofta, då färgämnet förs ut via barnets urin och avföring. Titta speciellt på barnets hudfärg 1-2 gånger om dagen den första veckan, helst i klart dagsljus för att uppmärksamma så att inte barnet blir gulare. Om huden är starkt gulfärgad kan barnet behöva få ljusbehandling för att underlätta utsöndringen av färgämnen. Då kan barnet dessutom vara mycket trött och inte vilja amma. Rådfråga i sådana fall barnmorskan, BVC eller läkare per telefon.
Alla barn går ner i vikt första dagarna efter förlossningen. Det orsakas av att barnet kissar och bajsar en del. Detta vänder sedan när amningen är etablerad.
Hudtemperaturen hos ett nyfött barn ska vara mellan 36,5 - 37,5°C. Händer och fötter är normalt svala under de första levnadsveckorna. Genom att känna på barnets bröst eller rygg kan man bedöma temperaturen. Barn behöver normalt inte mössa eller vantar inomhus. Badtemperaturen bör vara runt 37°C. Känn efter med armbågens insida om badvattnet är lagom varmt. Det går bra att bada ditt barn även om navelstumpen finns kvar. Använd helst inte tvål eller schampo, det räcker med vatten. Glöm inte att torka torrt i hudveck och i naveln.
Ibland kan barnets ögon vara lite kladdiga. Det kan bero på att tårkanalerna är trånga så att tårvätskan inte kan komma ut. Tvätta med ljummet vatten utifrån yttre ögonvrån och inåt. Man kan lätt massera vid tårkanalens mynning från inre ögonvrån, in mot näsbenet. Ögat kan också vid behov tvättas med koksalt flera gånger om dagen. Om ingen förbättring sker inom ett par dagar bör barnläkare undersöka barnet för att ta ställning till om barnet behöver behandlas.
Det finns en överdriven föreställning om att spädbarn alltid behöver rapa. Ta rapandet med ro. Många nyfödda bröstbarn rapar aldrig. Ni lär er snart vad just ert barn behöver. Hicka förekommer hos många barn. Den går oftast över om barnet ammas lite till. Nysningar är vanligt hos många barn, och beror inte på förkylning. Barnet rensar näsan för att kunna andas normalt under amningen. Nyfödda barn kan kräkas upp fostervatten första dygnet. Barn kan också kräkas i samband med rapning då de ätit.
Alla barn skriker, en del lite andra mycket. Små barn har olika temperament. En del gallskriker så fort de är hungriga eller behöver en ny blöja. Andra barn är nästan alltid tysta. Hur man får sitt barn att sluta skrika är väldigt individuellt och styrs av barnets behov. Ibland räcker det med att gå runt med barnet i famnen. Att använda en bärsele/bärsjal är ett bra alternativ eftersom barnet vill/behöver bli mycket buret. Det kan finnas tillfällen när man som förälder känner sig helt maktlös och blir frustrerad när barnet skriker otröstligt. Forskning och erfarenhet visar att det förekommer att föräldrar skakar sitt barn. Skaka aldrig ditt barn (”shaken baby syndrome”). När det lilla barnets huvud slänger häftigt fram och tillbaka finns det risk för hjärnskador. I Sverige är det varje år flera spädbarn som skadads allvarligt eller dör av skador efter att ha blivit skakade. Det är därför viktigt att ha en strategi för hur man ska hantera en situation där barnet är otröstligt. En sak är dock alltid viktigt att komma ihåg, skaka aldrig ditt barn. Om ditt barn är mycket skrikigt- diskutera med sjuksköterskan på barnavårdcentralen.
Barnets bröstkörtlar kan vara svullna eftersom de är påverkade av mammans hormoner. Det kan också komma lite vätska, häxmjölk, från barnets bröstkörtlar. Svullnaden kan vara mycket öm- kläm inte på den.
En blödning kan ibland ses i bindehinnan och/eller näthinnan hos barnet och beror med stor sannolikhet på att trycket under förlossningen varit kraftigt. Det gör inte ont och försvinner efter någon vecka.
PKU-provet är ett blodprov som du erbjuds att ta på ditt barn för att utesluta en del ärftliga och behandlingsbara sjukdomar. Provet tas tidigast 48 timmar efter förlossningen. Blodprovet brukar tas på BB, eller vid eftervårdsbesöket. Blodprovet tas från barnets handrygg, gärna efter att barnet har ammats eller ligger vid bröstet.
Alla barn erbjuds att genomföra en POX-screening detta är en screen. Den görs för att upptäcka någon form av allvarliga medfödda hjärtfel. Man mäter syresättningen i blodet i handen och foten. Undersökningen är smärtfri och tar endast ett par minuter.
Amning är det som föräldrar brukar fundera på och fråga allra mest om. Därför vill vi redan här ge svar på de vanligaste frågorna. Många har en bild av amning som kanske inte alltid stämmer överens med hur amningen faktiskt fungerar. Vår önskan är att ni ska få bra erfarenheter av amning. Därför vill vi försöka ge en så realistisk bild av amning som möjligt under barnets första levnadstid. Amning är mer än mat, genom amningen upplever barnet trygghet, närhet och tröst. Amningen binder mor och barn samman känslomässigt. Amningen är ett sätt att lära känna sitt barn, och ett sätt att leva tillsammans med barnet. Den första tidens amning, när barnet är nyfött och mamman är nybörjare, är alldeles speciell. Ju mer förberedd man är på den första tiden ju mer underlättar man för sig själv.
Eftersom det handlar om ett samspel mellan mor och barn, behöver båda tid att lära känna varandra och då är pappa/partnern ett viktigt stöd och support. Om den första tiden känns orolig, som den gör för en hel del kvinnor, är det lätt att tvivla på sin amningsförmåga. För en del kvinnor känns amningen bra efter någon vecka, medan andra kan behöva flera veckor innan det känns tryggt och säkert. Stöd och uppmuntran från pappan eller någon närstående är extra viktigt under den här tiden. Amningen blir ofta allt mer harmonisk efter hand, när mor och barn lärt känna varandra. Försök tänka positivt och våga lita på att amningen ska fungera. De första timmarna efter förlossningen har de flesta friska och fullgångna barn en vakenhetsperiod, och då brukar de söka sig till bröstet och suga. Efter det brukar många barn somna gott och sova nästan ett helt dygn. Därefter kan det komma några intensiva dygn när barnet vill ammas mycket, ibland så gott som hela tiden, det kan variera mellan 6 och 20 gånger/dygn. Barnet har hjälp av sina reflexer för att lära sig amma. Du själv får erfarenhet genom att träna amning.
Barnet visar tecken på att vilja suga genom att föra händerna mot munnen och smacka och samtidigt vrida huvudet åt sidan. Uppfattar inte mamman dessa signaler börjar barnet att skrika. Det är svårare för barnet att ta bröstet om det skrikit en stund. Lyft upp och trösta barnet genom att till exempel prata lugnande med det. Prova därefter att amma igen.
Barnet stryker över bröstvårtan med munnen. Efter en stund gapar barnet vanligtvis stort, för ner tungan i munbotten, öppnar ögonen och tar tag om bröstet. Underlätta för barnet genom att hålla barnet tätt intill dig.
Sugfasen inleds med att barnet suger med snabba tag, för att stimulera fram utdrivningen av mjölken. När mjölken börjar flöda suger barnet med långsamma och kraftfulla tag och tar då och då vilopauser. Barnet brukar suga tre till fyra tag, vila och därefter suga några tag igen. De flesta barn fortsätter att suga även sedan de har fått i sig den mjölk de behöver för stunden. Då börjar den så kallade eftersugningsfasen, då barnen är lugna och slappnar av.
På 1177 Vårdguiden kan du se en film om amning.
Att ”alla” säger olika och ger olika råd om amning samt om hur nyfödda barn ska tas om hand är nog det som föräldrar klagar mest på. Föräldrar berättar ofta att det inte bara är personal som säger olika utan även släktingar, vänner och bekanta. Det finns flera olika förklaringar till att det är så, råden kring amning har varierat mycket genom historien från strikta regler till mer att barnets behov får styra. Kvinnor har också varierande erfarenheter av amning, dels för att det går att amma på flera sätt, dels att amningen kan se olika ut olika dagar, dels att barn är personligheter och beter sig olika. Dessutom går det att lösa amningsproblem på flera sätt. Att det är på detta sätt kan upplevas mycket förvirrande i början innan man känner sig trygg med amningen. Ett gott råd är att redan under graviditeten skaffa sig kunskap, prata gärna med väninnor och att sedan fråga och lyssna på dem som man har förtroende för. Viktigast av allt, våga lita på dig själv och känn efter vad just du vill.
Förebygg amningsproblem genom att se till att barnet ligger vänt mot dig, tätt intill, och genom att vänta tills barnet gapar stort- så att barnet får ett bra tag om bröstet och inte bara bröstvårtan. På det sättet kan du förebygga amningsproblem som sår på bröstvårtorna, obehag och smärta vid amning, utdragna och mycket täta amningar, oroligt barn vid bröstet, för lite mjölkproduktion, långsam viktuppgång och ”mjölkstockning”. Om barnet bara suger på bröstvårtan blir den klämd och/eller sned, ökar slitaget och du kan lätt få sår. Barnet kan då inte heller suga i sig mjölken effektivt, vilket gör att mjölken inte bildas efter barnets behov. Amningarna kan bli utdragna eftersom det tar längre tid för barnet att bli nöjt.
Låt barnet suga så ofta och så länge det vill – under förutsättning att det känns bra för dig, och att barnet har bra tag om bröstet. Det är genom barnets sugande som mjölken bildas. Ju oftare du ammar, desto mer mjölk bildas.
Börja amma från ett bröst och låt barnet suga klart. Med det menas att barnet suger tills det släpper eller somnar. Om barnet önskar suga mer, eller vaknar efter en liten stund, kan du ge det andra bröstet. Genom att ge ett bröst i taget och låta barnet få suga klart minskar du eventuella bröstspänningar.
De flesta kvinnor är oroliga över att de inte har mjölk i brösten efter förlossningen, men alla nyförlösta mammor har råmjölk. Så fort barnet är fött och moderkakan lämnat kroppen så börjar bröstmjölken produceras i större mängd. Den första mjölken kallas råmjölken och den är extra kraftig, näringsrik och lättsmält. Råmjölken sätter fart på barnets tarmar, den innehåller också extra mycket antikroppar som skyddar mot infektioner och andra sjukdomar. Mängden råmjölk är liten, men alldeles tillräcklig för det friska fullgångna barnet. Om barnet är litet för tiden, fötts för tidigt eller haft en ansträngande förlossning kan barnet behöva extra tillskott av näring utöver din värdefulla bröstmjölk. Det beror på att barnet inte hunnit bygga upp några egna energidepåer eller redan gjort sig av med dem och då behöver extra tillskott. Det ordineras då av barnläkare, är tillfälligt och gäller bara under någon eller några dagar.
Den mogna mjölken börjar produceras under andra till femte dagen och råmjölken späds då successivt under 2-3 veckors tid. Då kan brösten hos en del kvinnor bli ömma och spända. Detta kallas mjölkstas, inte att förväxla med mjölkstockning. Ibland kan även kroppstemperaturen stiga något. Spändheten beror på ökad blodvolym och vävnadsvätska i brösten. Efter ett par dagar går den över och brösten blir mjuka igen. I enstaka fall kan det dröja upp till 14 dagar innan mjölkproduktionen börjar etableras. Barnet växer periodvis, därför kan deras efterfrågan på mjölk variera kraftigt från en dag till en annan. Därför kan det vissa dagar verka som att mjölken håller på att ”sina” fast det inte alls är så. Under dessa ”hungriga dagar” kan man amma oftare, tänk på att dricka och äta och försök om det är möjligt att vila mer. Detsamma gäller de speciella ”tillväxtperioderna” då barnets närings-behov ökar, som inträffar med mer eller mindre jämna mellanrum. Om det ser ut som att barnet inte är mätt- amma oftare även på natten. Det kan röra sig om 1-2 dygn med lite tätare amning.
Napp rekommenderas inte de första veckorna. Det gäller främst innan amningenkänns bra och trygg, det vill säga när barnet ännu inte lärt sig amma, när mamman har problem med sår och sprickor på bröstvårtan, och innan mjölken har börjats bildas efter barnets behov. Då kan nappen störa barnets naturliga sugbeteende. Detta kan även hända om du stoppar in ditt finger i barnets mun. Försök i stället att hjälpa barnet att föra sin egen hand mot munnen så barnet kan suga på den. På appen suger barnet med liten stängd mun, som på ett sugrör, medan barnet som suger på bröstet måste gapa stort, som när man ska bita i ett äpple. Nappsugande minskar också antalet amningstillfällen, vilket leder till att mjölken inte produceras efter barnets behov. Om man känner behov av att använda nappen under de första veckorna ska man vara vaksam på om barnet börjar suga sämre på bröstet, om det börjar göra ont eller om amningstillfällena minskar.
Livsmedelsverket råder nyblivna mammor att, om möjligt, ge barnet enbart bröstmjölk till 6 månaders ålder. Livsmedelsverket har tillsammans med Expertgruppen i Pediatrisk Nutrition och i samråd med Socialstyrelsen och Socialdepartementet gjort följande ställningstagande: ”Den första tiden är bröstmjölken barnets bästa näring. De flesta barn klarar sig utmärkt på enbart bröstmjölk de första 6 månaderna av sitt liv. Från ungefär 6 månader bör amningen av näringsmässiga skäl kompletteras med annan föda, men det är fördelaktigt om bröstmjölken utgör en del av kosten under hela första levnadsåret eller längre.” Rekommendationer är baserade på de hälsoeffekter amningen har på barn som forskning visat. Amning är ingen garanti för att barnet ska vara friskare hela livet men generellt kan sägas att ammade barn får ett effektivare immunförsvar. Man kan inte heller säga att alla ”ska” amma. Amma kan man göra så länge mor och barn mår bra av det.
Det händer att det friska fullgångna barnet ibland behöver lite tid på sig innan det börjar amma. Har barnet svårt att ta bröstet och börja suga, kan mamman handurmjölka brösten och ge mjölken med kopp tills barnet lärt sig, det kan dröja ibland flera dagar. I samråd med personalen diskuterar ni en lämplig plan för urmjölkning och amningsträning inför hemgång. Ha gärna barnet hud mot hud största delen utav dygnet för att stimulera amningsreflexerna.
De vanligaste amningsproblemen är ömma och såriga bröstvårtor samt bröstinflammation som även kallas ”mjölkstockning”. Båda problemen kan orsakas av att barnet har för litet tag om bröstet, och behöver gapa större. Sår på bröstvårtan bör gradvis bli bättre under några dagar. Använd gärna bröstvårtsluftare/mjölkuppsamlare i behån, finns på apoteket och i barnaffärer. Då ligger bröstvårtan fritt och kan läka, använd därför stor bh så att det inte trycker för hårt. Var noga med handhygienen. Bröstinflammation kan ge hög feber med rodnad och svullnad på bröstet. Du kan äta tabletter med Ibuprofen om du tål det, annars med Paracetamol, se dosering på förpackning. Blir det inte successivt bättre på ett par dagar, kontakta barnmorskan amningsmottagning alt BB eller BVC- sjuksköterska för råd och eventuell behandling. Det är bra att undvika massage av bröstet, däremot kan en lätt strykning över bröstet under amning underlätta utdrivningen av mjölken.
Ibland kan omgivningens välmenande frågor och kommentarer om amning försvåra. Ammande kvinnor får ofta frågor om hur amningen går, om hur mycket mjölk de har, hur ofta barnen ammar och så vidare vilket kan kännas jobbigt och stressande innan amningen fungerar. Kvinnor som har problem med amningen får många gånger höra att ”det är bara att amma på, så löser det sig, alla kan amma”. Sådana kommentarer kan ibland kännas som ett slag i ansiktet när man till exempel har ett barn som inte vill suga, eller när man har svåra smärtor i bröstet. Om du råkar ut för något sådant - kom ihåg att du inte är ensam om dina känslor, och att de som kommenterar vet mindre om dig och ditt barn än vad du gör. Försök prata med någon som du känner förtroende för, någon som förstår.
Det finns kvinnor som av medicinska skäl inte ammar och det finns kvinnor där amningen blir så svår att hantera trots råd och stöd att kvinnan väljer att avbryta. De allra flesta kvinnor önskar amma och för de allra flesta går amningen bra efter en inlärningstid på en till två månader. En del kvinnor som har problem med amningen kan fortsätta amma alltifrån en eller ett par gånger per dygn till bara någon gång per vecka under förutsättning att barnet också vill och däremellan får barnet ersättningsmjölk. De kvinnor som vill behålla sin mjölkproduktion bör känna till att när modersmjölksersättning introduceras minskar den egna produktionen om brösten inte samtidigt stimuleras. Det går att öka mjölkproduktionen igen men det kräver tid och motivation. Det finns också kvinnor som inte vill amma av olika personliga skäl, de behöver få stöd och respekt för sitt val. Många av dessa kvinnor upplever att de idag blir ifrågasatta då de väljer bort amningen vilket kan upplevas mycket smärtsamt. Var inte rädd att prata om dina tankar och känslor kring amningen när du kommer eller ringer till oss, besöker din BVC sköterska eller barnmorskan på mödravårdcentralen. Om du behöver extra stöd och hjälp med amningen finns amningsmottagningen på Södertälje Sjukhus, här arbetar barnmorskor med amning. Hit kan du ringa måndag – fredag från kl. 08.00–15.00 för rådgivning och tidsbokning. Kontaktuppgifter hittar du på www.sodertaljesjukhus.se
Du kan även få hjälp på www.amningshjalpen.se
Goda råd till dig som är anhörig och vill stötta den nyblivna mamman och pappan
I mjölkkörtlarna bildas mjölken. Genom handmjölkning stimuleras bröstet så att mjölken börjar rinna ut till vårtgården via flera mjölkgångar. Oftast samlas det lite mjölk i mjölkgångarna, 2-3 cm upp från vårtan. Placera tumme och pekfinger så att denna mjölk kan pressas ut genom vårtan, se bilden.
Du kan behöva göra rörelsen några gånger innan mjölken rinner fram. Tänk på attalla barn måste suga flera gånger innan mjölken ”rinner till” vid vanlig amning. Tiden det tar innan mjölken rinner till kan variera från kvinna till kvinna. Kommer ingen mjölk så fortsätt cirka 5 min x 2 på varje bröst. Ge inte upp! Mjölken kommer bara du fortsätter med regelbunden stimulering. Antalet gånger du stimulerar brösten är viktigare än antal minuter vid varje tillfälle. När det slutar komma ut mjölk, byt bröst. Byt gärna sida flera gånger. Du kan också flytta fingrarna runt vårtgården, så du säkert kommer åt alla mjölkgångarna.
Lätt till tårar – även när man möts av vänlighet. Labil efter förlossningen, känslor av oro inför barnet, amningen och föräldraskapet. Att känna så är helt normalt. Hormonomställningen är stor, förändringen i livet likaså. Låt moderskänslorna få tid att mogna. De kommer successivt. Var rädda om varandra! Det första halvåret, ibland året, är en skör period för en nybildad familj. Vila ofta. Det är en förutsättning för omställningen till föräldraskapet.
Ibland kan förlossningsupplevelsen vara omtumlande för föräldrarna, och kanske finns det oklarheter om vad som egentligen hände. Känner du så dra dig inte för att kontakta din barnmorska på mödravården eller förlossningen.
De två vanligaste känslomässiga problemen som förekommer är nedstämdhet/depression.
Avslaget är en sårvätska som kommer från sårytan där moderkakan suttit. Första dagen blöder det förhållandevis rikligt, därefter blir avslaget allt mer brunaktigt för att till slut bli helt ljust. Avslaget upphör oftast efter 6-10 veckor. Det ska inte lukta illa, i så fall kan det tyda på en infektion. Om du skulle få plötsligt ont i magen med hög feber eller om din blödning skulle tillta i storlek ska du kontakta förlossningen på telefonnummer 08-123 242 42 för rådgivning.
Eftervärkar är naturliga sammandragningar i livmodern som kommer efter förlossningen. De kan upplevas som värkar särskilt om man fått fler barn. Amningen stimulerar till eftervärkar som ger en snabbare sammandragning av livmodern och läkning av sårytan så att risken för infektioner minskar. Har man svåra eftervärkar som är smärtsamma kan man ta 1-2 paracetamoltabletter enligt beskrivningen på förpackningen. Sammandragningarna blir mindre smärtsamma för varje dag som går.
Det är vanligt med större urinmängder efter förlossningen. Det är viktigt att kissa efter förlossningen, så att livmodern kan dra ihop sig och då minskar risken för blödning. Om det svider när du kissar kan det hjälpa att om möjligt duscha underlivet samtidigt.
Det är bra att dricka rikligt och ät fiberrik kost för att tarmen ska komma igång efter förlossningen. Stygnen går inte upp om du krystar, så var inte rädd för att gå på toaletten efter förlossningen. För att minska eventuell smärta vid tarmtömning- ta en binda och tryck mot mellangården, området mellan slidan och ändtarmen.
Hemorrojder beror på att blodkärl är vidgade kring tarmöppningen. De kan finnas utanför eller innanför ändtarmsöppningen. Hormonpåverkan under graviditeten och krystning i samband med förlossningen kan orsaka hemorrojder, som kan vara mycket smärtsamma. Ibland kan det lindra med is eller salva som finns att köpa på apoteket om hemorrojderna är stora och utspända. Det kan vara bra att trycka tillbaka hemorrojderna vid varje toalettbesök. Det är viktigt att duscha och hålla rent kring ändtarmsöppningen, att dricka mycket och hålla avföringen mjuk med fiberrik kost.
Läkningsförmågan i underlivet är mycket god. Läkningen underlättas av den bättre blodcirkulationen när man är uppe och rör sig. Duscha varje dag och byt binda ofta för att förhindra infektioner. Bäst är att använda bara vatten då du tvättar dig. Tvål kan störa PH-balansen i slidan.
Den regelbundna mensen kan komma tillbaka direkt efter förlossningen men kan även dröja en tid framför allt om du ammar helt eller delvis.
Då hormonerna snabbt sjunker efter förlossningen är det mycket vanligt att man svettas och får ”vallningar”. Vissa kvinnor tappar en del hår vilket beror på hormonomställningen och på att det normala håravfallet varit minskat under senare delen av graviditeten. Ha tålamod, det blir inte bara bättre utan helt bra.
Det är mycket individuellt när lusten för sex kommer tillbaka. För en del tar det kanske bara några veckor och för andra betydligt längre tid. Prata med varandra, visa ömhet. Är du orolig att något är fel i underlivet, gå till din barnmorska på barnmorskemottagningen.
Vi erbjuder hörseltest av det nyfödda barnet om du vill.
Tidigare har det varit svårt att testa hörseln på riktigt små barn och det kan dröja länge innan man börjar misstänka att barnet hör dåligt. Syftet med undersökningen är att upptäcka hörselskador tidigt för att kunna sätta in hjälpmedel och på så sätt möjliggöra god språkutveckling.
Vi har nu en lämplig testmetod som är väl beprövad och som sedan flera år tillbaka har använts på nyfödda i Sverige. Metoden OAE- otoakustiska emissioner innebär att en liten propp innehållande en sändare och en mikrofon sätts i barnets öra. När sändaren skickar i väg klickljud sätts hårcellerna i innerörat i rörelse. Dessa rörelser avger ett svagt ljud som tas upp av mikrofonen. Ljudet blir därmed kvittot på att inga hörselskador finns i innerörat.
Mätningen erbjuds alla nyfödda på BB efter några dygn.
Undersökningen är snabb, helt smärtfri och orsakar inget obehag.
Om hörselmätningen inte ger normalt resultat kan hörseln ändå vara normal. De tekniska förutsättningarna vid mätningen kan påverka resultatet, till exempel om barnet har fostervatten eller fosterfett kvar i hörselgången. Skulle resultatet bli otillfredsställande görs testet om. Endast hos en till två av 1000 nyfödda finner man en medfödd hörselskada. Dessa barn följs upp vid hörselkliniken.
Även om det nyfödda barnet har normal hörsel, kan hörselproblem uppkomma senare, framför allt till följd av mellanörekatarr. Det är därför viktigt att vara uppmärksam på barnets hörsel och språkutveckling.
Efter förlossningen är det viktigt att stärka de muskler som varit särskilt utsatta för påfrestning under graviditeten. Detta för att förhindra ryggbesvär och urininkontinens.
De viktigaste musklerna att börja träna efter förlossningen är bäckenbottenmusklerna. Bäckenbotten fungerar som golv i bäckenet och håller uppe underlivsorganen. Den kontrollerar också start- och stoppmekanismen när vi kissar och motstår ökat buktryck för att undvika urinläckage.
Bäckenbottenträning motverkar framfall, urininkontinens och hemorrojder. Efter graviditeten är bäckenbotten uttöjd och överelastisk. Därför krävs det aktiv hjälp med knipövningar för att bäckenbotten ska bli stark igen. De första 6-8 veckorna är viktigast. Då krävs intensivträning, se nedan. Försök att få in en rutin när du ska knipa, för att komma ihåg. Gör det till exempel vid amning eller sätt upp lappar.
I början är det lättast att ligga på rygg med böjda ben. Öka svårighetsgraden genom att sitta, stå eller knip under lyft. De första dagarna handlar det om att hitta musklerna. Knip som om du försöker undvika att kissa, det ska kännas som om någonting lyfts upp inuti dig. Undvik att spänna magen, skinkorna eller låren. Stygn i underlivet och efter kejsarsnitt är inga hinder för att knipa. Det är smärtan som bestämmer när du kan börja.
Speciella instruktioner finns för dig som gjort kejsarsnitt.
Att gå ut och promenera med vagnen är ett utmärkt sätt att komma igång. Tuffare konditionsträning såsom löpning, gympa med hopp, skidåkning och ridning ställer stora krav på en stark bäckenbotten. Börja inte med dessa aktiviteter förrän efter cirka två månaders bäckenbottenträning. De flesta arrangörer av mamma-barn-gympa vill att man ska ha varit på efterkontrollen hos barnmorskan innan man får delta i deras aktiviteter.
